Klockan 6:30 drog vi mot Eskilstuna för agilitytävling.

Det började med hoppklass för dom små och agility för Amy, resultatet blev tre gånger disk.

Amy satte upp tassarna på balansen redan efter hinder två fast den hade nr tolv...

Alva satt som en smäck i en tunnel som skulle passeras, annars var det ett rätt bra lopp.

Och Algot vad ska man säga där, vi var nog inte på samma planet om vi ens var i samma universum...

I en passage mellan hinder 5 och 6 blir jag stilla ståeede när han suger ut mot en tunnel fast han ska in i mellan hindren, slutar med att han kommer bakom ryggen på mig och tar sexan från fel håll. Samma j...a skitmisstag som vanligt från min sida alltså. Grrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr!!!

Vi fortsätter och tar oss lätt förbi "Alvas disktunnel" in i slalom som han går ur efter tionde porten, vilket jag inte bryr mig i, in i en kort tunnel och ska sen vänster.

Jag genar upp på baksidan av däcket (för att vara låååångt vänster ut) och ropar på honom när han är i tunneln, men icke. Algot kan själv och tar hindret rakt fram samt ytterligare två hinder innan han kommer till matte.

Måste säga att han såg rätt söt och självsäker ut där!

När vi sen kommer till slutet, en svag böj, in i en tunnel och 90 grader åt vänster två hopphinder ut, så ska Algot verkligen understryka att han kan bäst själv utan sin klantmatte. Jag skickar in i tunneln gör ett bakombyte och ropar, är nästan nere vid hindret när jag upptäcker att det inte kommer någon Gotte, han har helt enkelt sväng 90 grader åt höger och in i slalom...

Som tur var kom agilityklassen ganska snart så jag behövde inte gräva ner mig så länge.

Alva går inte och flyger två k.f men i övrigt ett OK lopp.

Algot och jag får till det riktigt bra, jag hade bestämt mig för att inte vara för nära på k.f och riskera att trycka honom, utan springa på som på träning. Var övertygad om att jag gjort just det och var lätt irriterad på att han flygit av både balansen och A-hindret. Men säkra källor från ring-side sa att jag stannat till i höjd med k.f och då hade Algot tagit ett skutt.

F..n, f..n, f..n att det ska vara så svårt att ändra på sitt eget beteende.

Vad som var bra då, i stort sätt allt annat flöt på kanon, han hade snabbast tid av smallhundarna, endast en medium hund var snabbare (5 hudradelar) och fyra large (Joplin, Eddie finska Frida och någon som jag glömt namnet på men som var dubbel champion), så det är ju synd att han ska dras med matte och inte kan få springa agility själv..........

Riktigt så illa som det kanske låter känner jag mig inte, men det är ju attans att det som är så enkelt ibland är så svårt nästa gång. Agility i ett nötskal.

 Amy och husse nollade hoppklassen på hinder men fick lite drygt två tidsfel, ändå helt OK för våran tant.

Måste gratta våra träningskompisar Håkan med B-M´s Ronja, dom gjorde ett fint lopp som med säkerhet räkte till sista pinnen i agility ettan, kanske även till seger. Hur som starkt jobbat och stort GRATTIS!!!

Jackaroo fick träna lite på framhoppningen och gjorde det bra, tog t.o.m åttapinnars slalom helt självständigt. Han överraskar ibland, för i mellanåt kan han inte gå fyra pinnar och att då klara åtta med så mycket störning är bra!!!

I övrigt fick han strosa runt i miljön och är förvånadsvärt lugn med allt runt omkring.

 Han har dessutom blivit vuxen på ett mindre attraktivt sett, härom kvällen när vi lagade mat skulle Alva ta ett ben på golvet varpå Jackaroo hoppar ner från en stol för att sno det. När så Alva försvar sitt ben som låg där helt ensamt på golvet så svarar Jackaroo henne. Kan väl säga att det var mindre populärt i det här huset, så under tiden vi åt var den svarta slyngeln förpassad till hundgården.