Jaha, då har vi haft en intensiv helg med en otroligt intensiv söndag!

I fredags kom Elida med Jackaroo's syster Java, så när jag kom från jobbet blev det en snabb hälsning för hundarna. Det gick rätt bra, det var bara Algot som skulle visa sig på styva linan, men han skärpte till sig och har sen lekt med henne under helgen. Efter det åkte vi till Mariebergs Centrum för att kolla efter lite nya koppel och halsband. För egen del blev det hör och häpna en ny leksak till hundarna...

På lördagen jobbade jag till 16:00 och därefter blev det ett par tre timmars träning på klubben. Det blev platsliggning, vilket gick bra för Roo.

Efter det körde vi budföring och Jackaroo sprang iväg lite tveksamt och blängde lite på syrran som skällde uppbunden i stegen. I övrigt var det helt OK.

Sen körde vi igenom apellen förutom linförigheten, det var första gången med komendering, men det gick bra. Jag skulle säkert kunna skriva mer om det här men jag är SÅ trött.

Så till söndagen och vad rubriken gäller.

Det var MH för större delen av J-kulen och Jackaroo var först ut, så det var bra att gå upp klockan sex.

Han var engagerad men samlad i kontakten, fyra rakt över.

Leka ville han ju förstås, fyra och sen tre på gripande och kampen. Han griper mest med framtänderna och släppte när t.l blev passiv.

Lilla bytet kollade han på intreserad, men gick iväg tveksamt och bröt för att kolla in hjulen som linan går runt... Två alltså och etta på gripandet förstås eftersom han aldrig gick fram. Det var det  momentet som överraskade mest, jag trodde verkligen att han skulle vara mer aktiv där, men det är ju skönt att han inte vill jaga... ;-)

Aktiviteten blev en fyra, han gick runt större delen av tiden, var still vid min sida några få sekunder, men inget gnäll eller skäll i alla fall, mattes pärla!

Avståndleken hade han koll på figgen direkt och försökte kasta sig iväg någon gång tidigt, fyra, sen övergick det till lite mer hot, dock ganska svagt, en trea. Han gick aldrig fram till figgen och visade inget större intresse för henne, ettor på resten där alltså.

Dumpen var det jag trodde skulle bli svårast för honom, han reagerade med att kasta sig bakåt ca fem meter, fyra. Han skällde lite halvhjärtat och kom fram till mig och dumpen när jag satt på huk hos den samma, två, två.

Det kvarstående var att han kollade till lite vid första passagen tvåa på nyfikenheten och sen blev det en ganska vid båge när vi kom bakifrån mot dumpen, fyra.

Ljudet hoppar han iväg på men släpper det aldrig med blicken, trea. Han går sedan fram helt själv tämligen omgående, femma. Ingen kvarstående rädsla överhuvudtaget, men lite nyfiken, etta och tvåa.

Vid spökena visade han endel hotbeteenden och hade bra kontroll på båda spökena, trea och fyra. Efter ett tag kastar han sig åt sidan och befinner sig därefter bakom publiken bitvis, femma på rädslan. Han kommer fram och hälsar på spökena när huvorna är borttagna och blir då väldigt glad att det var vanliga människor därunder, etta och femma.

Sista leken startar han något långsamt, men kommer igång bra, griper fortfarande med framtänderna, treor.

Skotten inga problem, han släppte aldrig kamptrasan, men slängde en blick vid första skottet. Skotten under passiviteten var heller inget problem ETTA!!!!!

 Så nu har lillen KÄND MENTAL STATUS med ETTA på SKOTTEN!!!

Det var första ettan i rubriken, det känns skönt att det är gjort och han betedde sig ungefär som jag trodde, det var som sagt lilla byttet som förvånade mest tillsammans med att vi inte behövde ta ner dumpen för det var jag säker på att vi skulle behöva göra. Lite förvånad är jag också att han gick fram så snabbt till skramlet, men det är skönt att han inte är ljudkänslig. Vad som också kändes bra var att han släppte de olika momenten så pass fort och bra.

En lite fegis har jag, men han jobbar på och försöker var tuff, tycker han har gjort ett bra MH för att var mitt i spökåldern.

Direkt efter att MH:t var slut så åkte vi till klubben för sista månadstävlingen, Elida fick köra Alva och Amy fick vara hemma då hon varit lite stel en tid. Hon är bättre nu men varför ta några risker?

På klass två-banan blev det disk för Elida och Alva, då Elida glömde banan, annars gick det rätt bra för att bara ha tränat typ fem minuter i går kväll.

Algot gick som en klocka och vann tämligen överlägset på 20 sekunder! Ett par saker jag behöver tänka på är att inte vara slö och gena på banan om jag kommer blir stillastående i nästa sekvens, det drar ner tempot på Algot, jag gjorde det en gång på denna bana. Jaja det är ju bra att komma till insikt på en träningstävling, så kanske jag skärper till mig när det verkligen gäller och hundradelarna räknas. Nöjd är jag däremot med en tråckling som gick aldeles lysande!

Etta nummer två i rubriken alltså.

Den sista ettan kom utanför tävlan på klass ett-banan. Algot gjorde ett OK lopp, med ett par dåliga svängar, mest nöjd är jag med att jag hann gör ett f.b efter en lång och en kort tunnel. Jag hinner, jag hinner, jag hinner!!! Haha.

Alva och Elida fick en femma i slalom, men annars gick det stråland, kul!

Buppsen snarkar redan gott och jag ska göra dom sällskap tror jag, är oerhört trött och väldigt, väldigt nöjd med mina killar!

I dag har jag fixat och donat lite, så det är någorlunda i ordning när Elida kommer med Roo's syster Java på fredag. Dom ska bo hos oss till söndag när det är dax för MH för stööre delaen av J-kullen. Ska bli kul att träffa alla syskon med mattar och hussar.

På kvällen åkte jag till klubben för lite agilityträning, satte upp S och M lagstarter från VM, de sju första hindren i agilityklasserna.

Algot var först ut och han gick kanon, det var inga problem med att han var på väg mot fel hinder varken på small eller medium starten. Han följde mig perfekt, så härligt att bara kunna springa på och lita på honom. Det har jag säkert kunna gjort tidigare också, men nu gör jag det!!! Härligt.

Två gånger pep han bakom ryggen på mig, blev duktigt irriterad först, tills jag kom på att jag gjorde ett f.b när han var i tunneln och inte såg mig, så när han kom ut och jag stuckit lite före, var det inte så lätt för honom att veta att jag gjort bytet och att han skulle komma på min högra sida istället. Tänk att det ALLTID ska vara mitt fel... ;-)

Sen fick Roo komma ut och träna slalom, det gick bra när jag backade, annars hade han lite för bråttom. Han hoppar gärna över tredje porten, det har han gjort hemma också oavsett hur många pinnar jag har uppe. Kommer köra lite backande igen så får vi se om han börjar lugna sig lite i tanken igen. Sen blev det lite hopp på rad och han drar verkligen fint, sprang bara förbi en gång.

Alva fick komma ut också och hon överraskade verkligen, jag hade lagt slalomen diagonalt utanför hörnet med 270 graders-svängen och mot hinder sju. Alva fick ta det efter sjuan och hon sökte sig dit själv samtidigt som jag stack ner och gjorde f.b mellan slalomet och hindret. Ingen tendens att gå ur eller börja gapa, duktig tjej!

Hon hade dock svårt med 270 graderssvängen, eller rättare sagt jag hade svårt att anpassa mig till hennes sena låsning på hinder, men vi fick till det till slut.

Efter det fick Roo chansen att träna lite budföring med vår ordförande. Det var trångt och mycket störning på planen, men Roo skötte sig utmärkt. Sprang fint, slängde en liten blick på några som hade kurs och satte sig lite långt fram hos Bengt. Tillbaka till mig gick det också bra och ett perfekt avslut! Sen la vi en plats och det måste vi jobba mycket med, han satte sig upp två gånger. : (   Efter andra gången gick jag bara halvvägs och då låg han fint ca 30 sekunder innan vi bröt. Det är bara att jobba vidare och framför allt träna mer med störning och andra hundar.

Avslutningsvis fick Algot komma ut igen och jag pressade honom rejält i olika slalomingångar och vår träning här hemma börjar ge resultat! Tror även att torrhandlingen eller cirkelarbetet, kalla det vad ni vill, har gett resultat. Tror att det är därför som han är mer följsam nu och det har också gett mig en kännsla av att jag kan lita på honom, att han inte fladdrar iväg hur som helst och söker hinder överallt. Jag tänker dock vara noga med att inte tappa hindersuget.

Sist på dagordningen blev ett par vändor över A-hindret och det gick som det gått på sistonde, bra med hyfsad fart. Jag skulle vilja att han började öka lite mer snart, men jag får väl ha lite tålamod där så jag inte sabbar det jag byggt hitills.

Det är vad vi kommer göra närmsta månaden, har nämligen fått arslet ur och anmält Jackaroo till apellspår i november.

Han är ganska ojämn fortfarande i momenten, men det har blivit bättre och bättre på sista tiden så förhoppningen är att vi ska lyckas få till det på tävlingen.

Spåret tror jag helt klart att han fixar, han tar pinnarna bra nu, det är vinklarna som strulat lite när han blivit för het.

Budföringen har gått fint, det lilla som kan strula är om han inte går in snyggt hos mottagaren. Springer är jag övertygad om att han gör.

Platsen är väl det som känns mest osäket om vi ska fixa. Han har ju legat bra på slutet efter att ha krypt lite tidigare. Nu har jag varit ganska nära, har dock utökat avståndet och tiden sista dagarna och det har gått bra.

Linförigheten är vad vi förtjänar... men en 7:a-8:a ska vi nog fixa.

Framförgåendet är bara så kul just nu så det tror jag mycket på. :-)

Läggandet är jag nöjd med, vill fortfarande att någon ska kolla tempot ner dock.

Inkallningen jobbar vi på att få ett bättre tempo, det är OK, t.o.m bra om han vore en schäfer/labbe... Inget ont om dessa raser, men jag vill ha mer, han kan springa oerhört mycket fortare i det "fria".

Apporteringen så får vi jobba vidare på avlämnandet, annars ser det bra ut.

Hoppet ser så oerhört bra ut så där jobbar vi på att det ska vara perfekt helt enkelt...

Min tanke med att tävla nu är att vi kan mycket väl lyckas, men eftersom det blir debut för både Roo och mig så vet man ju aldrig och då är det skönt att ha gjort debutten innan vintern. Eftersom det kommer bli tydligt vad vi ska lägga krut på under vinterträningen och lyckas vi, kan vi ju alltid träna in nästkommande moment.

Det blev lite träning i söndags, men förkyllningen satte klara spår, jag var helt slut efter 10 minuter. Vi jobbade en hel del med lf och det har vi även gjort på luncherna igår och idag. Det blir mikroskopiskt bättre.

Hoppet nötte vi på och det ser som sagt bra ut. Jobbar med att blanda med att belöna själva uthoppet, sättandet och hela momentet.

Vid läggandet måste jag se till att variera längden innan läggandet och framför allt gå ganska långt, så han inte tycker att han kan själv... Det har bara hänt en gång, men i alla fall.

Tränade också apporteringsavlämningar och jag kommer definitivt bli gråhårig av det... Jag ska börja om lite med hela apporteringen, gå ner och sitta framför honom och få honom att vara still där och sedan jobba uppåt. Vill inte att vi ska få en konflikt av det här.

Som avslutning jobbade vi med tempot i inkallningen.

Algot fick lite torrhandling och även en runda som innehöll 270 graders-sväng och A-hinder. Det ser fortsatt bra ut med k.f och torrhandlingen blir också bättre, han är mer följsam nu och drar inte iväg hur som helst mot hindrena.

På luncherna har vi även tränat på platsliggning och idag låg dom fint i 2½ minut, sen flyttade Roo en framtass några cm, jag korrigerade och sen låg dom ytterligar 45 sekunder innan vi bröt för dagen.

Känns bra nu när jag kommit igång med lunchträningen, det har varit en tanke länge, men det krävdes en tävlingsanmälning för att komma igång... 

En vanlig promenad i Åbytorp innehåller lite bus, en del fart och en massa lera, sen lite mer fart och avslutas med lite mys i soffan...

Det får bli lite bilder från dagens regnpromenad. Det är praktiskt med midjebälte så man har händerna fria.

Det blev lite tränat på eftermiddagen, men det orkar jag inte skriva om nu, får bli en annan dag.

Hundarna, läs Jackaroo, är uttråkade till max, matte är sjuk och snörvlar, hostar och nyser och vill inte alls träna eller leka.

Skittrist helt enkelt.

Får hoppas jag mår bättre i helgen så jag orkar aktivera min svarta pest.

Han fick faktiskt köra ett par vändor över k.f.-tränaren och ett slalom, medans matte var lagom aktiv med att försöka stå upprätt och hålla huvudet på plats, så det inte sprängdes i bitar.

Nu ska jag snörvla vidare på jobbet, tur att man kan sitta mellan kunderna...

I kväll var jag och Roo i väg till Prickis för att träna lydnad.

Det var rätt många där och ganska trångt så Roo tyckte det var oerhört läskigt, mattes lilla fegis.

Han fick ligga och kolla av läget ett tag först. På linförigheten var han väldigt splittrad så det la vi ner när han inte släppte de andra hundarna. Jag trodde nog att han skulle släppa efter ett tag, så jag körde nog på lite längre än jag borde... Ingen större skada skedd dock, hopp och inkallning gick bra.

När en grupp la plats gick jag ut på en stubbåker och körde framförgående och där var han helt avslappnad och gjorde det bra. Han ville dock nosa lite, men tog upp nosen så fort jag se NEJ.

Under hans platsliggning hade han koll på vår klubbkamrat Ester som löpte, men han låg hela tiden, fick säga åt honom ett par gånger för att han nosade framför allt i luften. Tycker dock att han skötte sig bra med tanke på att han var rätt osäker och det var mycket runt omkring.

Jobbade lite med apporteringen till slut och E-B kom med tipset att jag ska hjälpa honom med ett extra "sitt still/kvar" komando så han inte förflyttar sig vid avlämnandet. När jag så skulle prova det, var vi båda helt slut i skallen, Roo var ofokuserad och jag blev irriterad...  Måste bli bättre på att vara sjyst mot min lilla kille, ska försöka bättra mig på att säga NEJ med bestämd röst och ge komandot med positiv stämma. Inte som nu att jag gärna korrigerar honom med komandot...

Lovar bättring!

Algot fick var ute en stund och spana runt på alla hemska schäfrar och rottisar, han har ju lite problem med stora hundar efter ett antal incidenter. Han fick ett hysteriskt utbrott på E-B Quiri men vi stog kvar och pratade en stund och efter ett tag fick hon tom lukta på honom utan att han flög på henne. Det rykte dock lite i mustachen...

Fick tips av Prickis om lf också, som vi provade lite. Det handlar om att öka förväntan så han gillar att gå fot. Vi får jobba lite på det så får vi se hur det går, testa ytterst lite och det kändes rätt OK.

Det är två mycket trött killar som ligger här och snarkar och nu ska jag göra dom sällskap. Go natt.

Eftersom min snälla sambo fixat min bil idag och vi kört undan ris som legat på tomten, valde jag bort månadstävlingen.

Jag hade dock planer på att åka och träna lydnad med Roo på kvällen och när jag kom till klubben höll dom på med den lätta agilityklassen så vi passade på att springa den.

Hann se en hund och värme upp Algot lite, sen körde vi. Fokus låg på att se hur hans k.f blivit av träningen sista tiden.

Därför var jag inte fullt fokuserad på banan och jag hade inte ens banvandrat. Algot följde mig lite väl fint och sprang förbi hinder 5, men wow vilka k.f.

Han väntade inte på släppkomando, men stannade till någon tiondel i a f.

Att han sticker förtidigt får vi jobba vidare med, jag är bara så glad att han springer ner och stannar. Vid A-hindret låg det en tunnel rakt fram som nästa hinder och vid balansen gjorde jag ett f.b när han var på väg ner, återigen med tunnel som nästa hinder.

Gungan tog han fint fast jag gjorde ett byte långt åt sidan.

Det känns verkligen som det här kan bli riktigt bra framåt våren när vi kommer tävla igen. Fick onekligen ett push att fortsätta träna som jag gör.

Kunde inte låta bli att köra lite agility med Roo också. Han fick ta A-hindret för fösta gången. Fram och la sig på A-komandot, sen upp, över och ner 2+2 på "klättra". Helnöjd med det utförandet inte bara en gång utan fyra!

Slalom en gång med höger och en med vänster blev det också + lite träning av byten över ett hinder. Han var riktigt skärpt idag.

Sen var det ju lydnad vi skulle träna, så det blev framförgående som börjar se oerhört bra ut. Har lagt på halten nu och det ser OK ut.

Hoppet går fint bara jag litar på Roo och inte håller på och löjlar mig med att säga framåt när han landar... Han söker sig ut bara jag är tyst och inte stör. Känner man igen det där från agilityn eller...

Lite linförighet blev det såklart också och även om det går bättre så ska jag ta upp det med Prickis på onsdag, så hoppas jag att det blir lika mycket bättre som ffg och hoppet.

Nu ska jag väl sova så jag orkar jobba tio timmar i morgon.

Ja så känns det efter spåret igår och idag.

Igår blev det ett kort spår på lunchen, knappt 200 meter med tre pinnar och leksak. det fick ligga ca 1.5 timme, jag la det på fikarasten och gick det på lunchen. Jackaroo gick verkligen bra, lugn och koncentrerat och plockade två av pinnarna, den sista gick han över.

I dag blev det ett tävlingslikt spår på en torr stubbåker. Det blåste en del när jag la spåret och än mer när jag skulle gå det 1.5 timme senare.

Jackaroo gick iväg fint i linan (första gången på länge med lina), men starxt innan första pinnen tog han en harskit. Grrrrrrrrr och sen fick han syn på en sork... Jag sa NEJ, spår och han tog upp det igen.

Första pinnen tog han fint och gick sen vidare, hittade vinkeln bra, fick backa tillbaka något.

Andra pinnen inte bara tog han utan kom ingalopperande med till mig!!!

Överlycklig matte!

Andra vinkeln blev det lite problem med, han gick rakt fram ca tio meter när han sen kom tillbaka så stog han bara och vädrade åt det hållet. Vet inte vad han hade i näsan, men rådjur är väl ingen otrolig tanke. Tillsist så hittade han spåret i alla fall och slutpinnen också fast han gått nåon meter vid sidan av (sidvind).

Föutom det lilla krånglet vid vinkeln så känns det kanon, han spårar mycket bättre nu, frågan är ju bara om han slarvar igen när liggtiden blir kortare.

Synd att man inte får bestämma hur länge spåren ska ligga i apellen...

Apporterna tar han också fint, så det blir nog debut i höst, vi får se.

Nu ska vi på sexårskalas.