Det var jämngrått och regnade ihållande när vi vaknade i morse. Tur att man var inställt på att åka och spåra så huvudet fylldes med positiva tankar som bra spårväder osv.

Hade bestämt träff med Emelie och hennes Ester klockan tio i skogen. Jag la mitt spår som blev knappt 500 meter med 5 vinklar, en åt höger och och en spets i övrigt ca 90 graders åt vänster, 3 pinnar + slut. Spåret började längs med en smal stig som senare korsades, precis innan första vinkeln, sen bar det av i ca 50 meter innan första pinnen, korsade en större stig och sen vinkel två. Över en väg och in i skogen igen för pinne två, vinkel tre och sen brant uppför, precis på toppen, spetsvinkel och sen bar det av nerför igen, pinne tre mitt i nerförslutet. Tillsist högervinkel och spårslut.

Jag var duktigt varm när jag kom tillbaka till bilen, tog av mig tjocka tröjan och började fundera på vart Emelie var någonstan hon skulle ju lägga ett appell-liknade spår till Ester. Tog ut hundarna och rastade av dom och lät dom springa i sandbackarna i närheten, fortfarande ingen Emelie. Kollar telefonen, men har missat att lägga in hennens nummer, så jag går bortåt spåren och ropar efter henne men inget svar... Efter en litenstunds letande går jag tillbaka och funderar på att ringa 118118, men se då har hon hittat tillbaka! Hon hade visst förvillat sig en aning...

Lite fika innan det var dax att gå iväg med jyckarna.

Roo fick ett påsläpp rakt mot spåret, han kollade av åt vänster men drog sen iväg åt rätt håll. Inga problem med att gå längs med stigen, han slog lite som vanligt i början, men inte så brett som han kan göra. Första vinkeln var inga som helst problem, första pinnen vet i katten om han tagit dock om jag inte ropat BRA precis när han klev över den. Jaja lite hjälp kan han väl få när det var så länge sen han spårade. Vinkel två gled han igenom och korsandet av vägen var inga problem, pinnen markerade han fint och kom in med.

När det började gå uppför efter pinne tre trodde jag han skulle dra ner på tempot, men icke! Fullfart uppslog lite innan spetsen, men gick rätt. Fullfart neråt också och där höll jag på att hamna på rumpan, men lyckades parera. Trodde han skulle missa den pinnen, men ha körde ner nosen och tog pinnen i farten, hade jag inte berömt honom hade han bara fortsatt i spåret med pinnen i käften... ;-) Sötnosen!

Sista vinkeln och slutet var enkelt! En lycklig Roo fick kampa och leka lite med slutet efter den taditionella godisbelöningen.

På väg tillbaka till bilen fick han chans att bada lite också, så var lyckan total!!!

Medans jag väntade på Emelie la jag tre korta korvspår till dom andra, dom låter så söta när dom letar efter korv, som små ånglok.

När Emelie kom tillbaka körde vi ett par budföringar. Roo hade full fart till Emelie, men drog till skogen när hon skulle skicka tillbaka honom! Det var i det området jag lagt korvspåren så det blev väl lite för svårt...

Jag är dock inte orolig för han sprang så himla fint ut.

Ester som för ett drygt halvår sen inte ville lämna Emelie kom i fullfart, kul att se sådan förvandling!

Vi avslutade med en välförtjänt lunch på Mc Donalds och lite hundsnack.

Eller avslutade och avslutade, jag stannade till vid klubben på vägen hem för att träna lite gunga med Roo och A-hinder med Algot. Det gick rätt bra, det blev lite hopp på böjd linje också.

Sen har dom sovit gott.