Tack för alla grattisar! Jag är oerhört stolt över min fantastiska hund, han höll ihop det bra, trots att man märkte att han var rätt trött mot slutet.

Det var många som hade problem i spåren, det finns mycket älg i trakterna. Endast sex hundar fick chansen att köra lydnaden utav elva.

Vi tar det från början, det hände nämligen endel innan vi hann komma till spåren...

Efter ett stopp-tecken så saknade bilkaravanen ett antal bilar, när vi kom fram till spåren så får vi höra att en har kört in i en annan vid stopp-tecknet. Den påkörda bilen var rejält tillknycklad bak, så hon fick ta ut sin hund framåt ur buren... Inte nog med det en stor van backar på min bil vid spåren, det blir dock inget av det. Får kanske ta Benga's något äldre bil nästa gång vi ska på spårtävling, verkar farligt det här...

Vi hade fått spår tre, skönt att inte behöva vänta så länge speciellt med en hund som verkligen gillar att spåra. När jag skulle rasta honom lite så letade han efter spår i skogskanten, sötnosen.

När det blev vår tur tog han spåret fint som vanligt, kändes säker, snurrade till lite efter vinkel två och INGA PINNAR, tankarna hann komma, är vi rätt eller helt ute och cyklar??? Han spårade dock på bra och jag frågade lite försiktigt om han inte hittade några pinnar? ;-)

Efter en stund tar han upp en pinne, vilken lättnad när man ser LKL3 2008-04-27 på den! Vi var på rätt väg, frågan var hur många pinnar vi gått över.

Pinne två hittade han under en gran, pinne tre såg matte... Han fortsatte jobba finfint i spåret, uppför, nerför, över kärr, genom högt ris eller på klippor. Inget verkade störa honom. Efter kärret så skyggar han plötsligt till vid en sten, reser lite ragg och ser väldigt osäker ut. Jag ser att det är en håla under stenen och hinner tänka GRÄVLING! Så jag går förbi stenen en meter och ber honom spåra igen, vilket han också gör, men med hög nos och verkar lite osäker i 10-20 meter. Spårar han rätt eller går han bara omkring?

Svaret kommer efter rätt lång stund när pinne fyra är i hamn!

Svetten rinner efter mattes rygg och tungan hänger på Roo, tankar som måste hitta slutet snurrar i huvudet, när jag ser bilarna hinner jag bli ordentligt nervös för att vi har missat det innan Roo stannar upp kollar uppoffrande på mig och sen ner i mossan. Där ligger den, den långa fina pinnen, vårt SLUT!!! Så härlig känsla.

Jag kände mig glad, stolt och lättad efter spåret, så skönt att ha gjort sin första tävling utan att veta var spåret går och bara våga lita på hunden!

Tillbaka på klubben så skulle lydnaden köras först och sen plats och budföring.

Han kändes aningen seg i lydnaden, men jobbade på bra, linförigheten är ju vårt sämsta moment och där kom också lägsta betyget, sjuor.

Sju blev det även på krypet, något hög, men kanske framför allt så ville han inte sätta sig upp... Vill ju krypa mera.

Orkar inte skriva om alla moment, men tior på hopp och apporten blev det!

Platsen var inte för den nervsvaga... Det tog väl ca 30 sekunder innan hunden bredvid Roo vände sig mot Roo, reste sig, gick runt, pinkade!!! För att sen börja sprätta! När han sen började gå mot de övriga två hundarna så bröts det och vi fick gå tillbaka till våra hundar. Vi fick sen någon minut att samla dom igen innan vi la om dom.

Roo låg så fint, vickade på öronen vid skotten, men ingen oro alls, han känns riktigt säker. Jag kan nog släppa det som hände för tre veckor sen helt nu, när han klarar sånt som idag så har det definitivt inte satt sig i huvudet på honom!

Sen var det bara buföringen kvar, rakt och bra sprang han, en antydan av blick mot skytten första sträckan, men inte mer.

Så det har nog inte varit några fel att inte hålla på och tragla med en massa skott-träning. Han har en budföringen med skott nära mottagarn innan och en regelrätt platsliggning + de två jag la när det var MH. Han har ju aldrig brytt sig i skott så varför hålla på och göra en grej av det?

Nä nu blir det sängen, kommer nog  återkomma om det här mera, är ju en stolt matte till en högreklass hund numera!!!

Nu ska det firas här i dubbel bemäkelse, matte fyller år i morgon så det kommer väl några och vill ha fika snart. Det som är viktigare att fira är dock Jackaroo, han har tävlat lägrespår med matten idag och klarat det bra.

500.25 poäng, uppflyttad och seger blev det!!!

Stolt matte skriver mer senare...